Skriva genom övande 2 - To Write By Practice 2

Jag vill fortsätta med det jag började på igår, om att skriva för din egen skull. Om du skriver om något som betyder mycket för dig, tar det alltid en viss tid innan de erfarenheter du varit med om sipprar ner till ditt medvetande. Det är exempelvis svårt att skriva om att vara kär, när man är mitt uppe i en kärleksaffär. Det beror på att du ännu inte fått perspektiv på den erfarenheten. Allt du kan säga är; jag är så fruktansvärt förälskad. 

Det är också svårt att skriva om en stad som man nyligen flyttat till; kroppen har inte helt registrerat det ännu. Våra känslor tar in erfarenheter, men de behöver rikedomen av att ha varit med om att det sipprat genom vårt medvetande och genom hela vår kropp. Ur denna jordmån , lik en komposthög, blommar våra dikter och historier. Men det tar tid. Men det gäller att fortsätta sitt arbete och då kommer vi att se den underbara trädgården som vi har inom oss och använda allt detta för skrivandet.

När du börjar skriva på detta sätt - rakt utifrån ditt eget sinne - är det möjligt att du under något år kommer att skriva mycket skräp, eftersom du under lång tid undvikit ditt självhat, din osäkerhet och din känsla av att inte ha något att skriva om. Om du inte är rädd för din inre röst, kommer du inte heller att vara rädd för kritikerna utanför dig.

I will continue from yesterday by saying; write for your own sake. Please, remember, that it always takes  some time before your experiences sink down to your consciousness. For instance, it is difficult to write about beeing in love when you are in the middle of a love affair. It depends on the fact  that you haven´t got the real perspective  yet. All you can say is; I´m so terrible in love!

It is also difficult to write about a town you recently have moved to; your body hasn´t yet registrated that completely. Our feelings absorb our experiences, but they need the richness of being transpirated through our consciousness and whole body. Our bodies are more like trash bins, where we fetch all kind of experiences. Out of this fertile soil, like a compost, our poems and stories flourish. But this takes time. We have to keep on working and in time we will notice the lovely garden we have inside and use it for the writing.

As I can establish the fact, that there is a tremendous  force in our mind and in our thoughts, you probably will write a lot of rubbish during some time. That depends on, that you have during a long period avoidied to write about your own self hate, insecurity and have carried a deep feeling that there is nothing to tell at all. Don´t be afraid of your inner voice, then you won´t be afraid for the critics outside you.